Nionde kontakten Fredag, 21 mars -75,_kl.16.18


  • 1  Semjase. Tyvärr måste jag föra en något ensidig konversation i dag, eftersom jag måste klarlägga viktiga saker: Redan sedan årtionden tillbaka försöker åtskilliga jordemänniskor och hela grupper - medvetet eller omedvetet att pressa in oss i sfärer, där vi inte i någon form passar in, och där vi inte heller skulle vilja höra hemma.
  • 2. Vi blir högre placerade än vad vi i detta avseende motsvarar, ofta bara av sensationslystnad eller av profitskäl.
  • 3. Men vi är alla bara människor, i likhet med alla mänskliga väsen.
  • 4. Enligt era begrepp lever vi väl visserligen på en nivå av överteknik och stort andligt framsteg, men inte med någon självförhävelse eller øvermäktigt, som flertalet människor pådiktar oss.
  • 5. Vi är varken jordemänniskornas beskyddare eller några gudasända änglar eller annat liknande.
  • 6. Många egoistiska personer och de hela grupper som vilseledas av dessa påstår att vi skulle vara bevakare av jorden och dess människor, och att vi skulle styra deras öden.
  • 7. Men detta motsvarar inte verkligheten, ty vi genomför endast en självpåtagen uppgift, som inte på något sätt har något gemensamt med övervakning och styrning av människornas verkliga öden.
  • 8. Det är alltså felaktigt att beskriva oss som överjordiska sändebud och väktare.
  • 9. Om vi vore sändebud och bevakare i den mening som man påstår om oss, då skulle vi leda och kontrollera med allas vetskap.
  • 10. Vi är inte det som man pådiktar oss; vi lever visserligen andligt och tekniskt nära 3 årtusenden före jordemänniskan i utveckling.
  • 11. Men ändå vill alla de människor, som är beroende av ett religiöst troende, i sin fantasi göra oss till något gudaliknande.
  • 12. I och med det degraderar de sig själva och alla sina medmänniskor till underutvecklade människoväsensen.
  • 13. Genom felaktiga, eller helt medvetet påhittade kontaktredogörelser utan all sanning, skapas också det intrycket att jordemänniskan endast skulle begå misstag och inte på något sätt leva rätt.
  • 14. Men så är det i själva verket inte, ty jordemänniskan följer sin utvecklingsmässigt betingade väg.
  • 15. Förvisso, hon är barbarisk och i motsvarande mån även i sin forskning våldsam och ofta obetänksam.
  • 16. Men det barbariska är utmärkande för många livsformer, ty det är naturbetingat och ändamålsenligt-därigenom säkerställas livet i början.
  • 17. Därmed menar jag det naturliga barbariet, som är fritt från urartande.
  • 18. Det medföljer även mycket högre utvecklade raser än jordemänniskans, och upphör först med högre andlig fullkomning, när anden tillägnat sig de nödvändiga erfarenheterna.
  • 19. Det ligger alltså inte alls så till, att jordemänniskan bara blir degenererad och degraderad till det ondas avkomma.
  • 20. Hon härstammar från vilda förfäder, och har att gå sin utvecklingsväg.
  • 21. Men denna väg leder via nöd, olyckor och svårigheter fram till erfarenhet och kunskap.
  • 22. Detta kräver å andra sidan hårdheten av ett visst barbari, förutan vilket ingen tvingande kraft framåt skulle kunna ansättas.
  • 23. Först ett visst barbari kan öppna vägen för forskning och utveckling, ty där finner man den nödvändiga hårdheten som behövs för att komma förbi vissa bindande ting om eljest skulle förhindra framsteg, nämligen stränga trosinbillningar, vilka verkar bromsande på framåtskridande av varje slag, eller t.o.m. förkväver det helt redan i sin linda.
  • 24. Människoväsen förmår följaktligen att bedriva fruktbärande forskningsarbete endast under förutsättning att de i hög grad kopplar bort religiösa trosinbillningar och söker den sanna verkligheten där den också står att hämta.
  • 25. Därmed åsidosättes inte aktningen för Livet eller t.o.m. aktningen för Skapelsen själv, alldeles tvärtom; vördnaden inför Skapelsen och Livet växer med forskningsresultaten.
  • 26. Att det verkligen ligger så till torde jordemänniskan kunna inse därav, att inget liv skulle kunna befrias från sjukdomar, om inte dessförinnan liv hade experimentellt förstörts för analys av sjukdomsorsaker och motmedel.
  • 27. För att emellertid förstöra liv för forskningsändamål, därför tarvas grymhet.
  • 28. Men även andra slag av utveckling behöver barbariet, eftersom detta skapar den nödvändiga hårdheten.
  • 29. Sålunda kan en människa, som är bunden till en stark trosinbillning, aldrig åstadkomma en betydelsefull och livsuppbyggande utveckling, eftersom hon tänker och handlar alltför ensidigt och humant, varigenom hon själv likaså utvecklas ensidigt och urartat.
  • 30. Den stora faran däremot ligger däri, att vetenskapsmän ofta utnyttjar sitt kunnande och vetande för egennyttiga ändamål, och därvid underkuvar och utsuger sina lägre utvecklade medmänniskor.
  • 31. Detta bör stoppas, men likaså även deras landvinningar i tekniskt avseende, om de bara tjänar till att förstöra.
  • 32. Det är inte ønskvärt att de svingar sig själva upp som gudar, och att de därigenom sedan begår samma fel som, redan våra förfäder.
  • 33. Det vill vi försöka förhindra genom visst inflytande.
  • 34. Men vi vill också anvisa vissa vägar, och låta vissa insikter mogna i jordemänniskan. Och om vi nu skulle blanda oss i vissa ting och viktigheter, så är det bara av det skälet att jordemänniskan inte borde begå samma fel som de våra förfäder skadligen drabbades av.

 

  • + Du har redan nämnt om det. År du villig att berätta vidare i dag om mänsklighetens historia?
  • 36   Semjase. Javisst, det vill jag.
  • + Får jag först ställa en enda fråga till dig, som intresserar många av mina vänner och bekanta?
  • 37  Semjase. Ja.
  • + Det gäller ditt resp. era strålskepp, som jag har kunnat fotografera vid åtskilliga tillfällen. Mina vänner och bekanta kan inte förstå att just precis jag och ingen annan har kunnat se och t.o.m. fotografera dem.
  • 38  Semjase. Denna fråga är mycket lätt att besvara: Iakttagelse. färmågan hos jordemänniskan är mycket svag och ytlig.
  • 39. Våra strålskepp betraktar de mycket ofta som något slags jordiskt flygplan, och skänker dem, därför knappast mer än någon bråkdels sekunds uppmärksamhet.
  • 40. De är helt enkelt inte vana vid att noggrant spana och observera.
  • 41. Men å andra sidan är det också så, att vi i största utsträckning skyddar våra strålskepp mot all upptäckt, varför människan inte kan observera oss.
  • 42. Det är mycket enkelt för oss att skydda våra skepp genom en skärm som spärrar mot sikt från 500 meters håll, runtom eller bara delvis, från sidan, från ovan eller underifrån, allt efter behag.
  • 43. Om jag alltså tillät dig att fotografera mitt skepp från ena sidan, då var det skyddat från insyn från alla andra sidor genom spärrskärmen, så att inga oinvigda kunde se det.
  • 44. Detta vill jag bevisa för dig och dina vänner.
  • 45. För den skull ger jag dig tillåtelse att taga ytterligare 3 bilder av mitt strålskepp, varvid du skall ha dina vänner med.
  • 46. Skaffa en ny film, som du lägger in i kameran medan de ser på.
  • 47. Kom sedan tillsammans med dem till den kontaktplats, som vi senare skall komma överens om.
  • 48. Ett stycke från dem intar du sedan din position.
  • 49. När jag sedan dyker upp med mitt strålskepp kommer du att ta tre bilder.
  • 50. Som vanligt kommer skärmen på skeppet att vara så inkopplad, att endast just du kan se det.
  • 51. Säg därför till dina vänner att de inte skall bli besvikna om de trots allt inte kan se skeppet.
  • 52. Detta skall bara bevisa för dem att mina utläggningar beträffande spärrskärmen motsvarar verkligheten.
  • 53. Alen detta blir det enda bevis som jag består dina vänner med - ytterligare skall icke följa.
  • 54. Det måste de nöja sig med.
  • + Tack, Semjase, det är mycket förekommande av dig. Kan jag också vid tillfälle göra en bandinspelning av dig, beträffande din röst ?
  • 55  Semjase. Jag har sagt, att de tre fotona blir det första och det sista beviset från min sida.
  • 56. Något ytterligare kan jag inte medge, förstå det.
  • 57. När människorna redan nu misstror dina ord och dina fotobevis, och t.o.m. förolämpande tar de senare som fotomontage, så kan vi bara vänta oss något motsvarande om du skulle fästa min röst på band.
  • 58. Man skulle bara beskylla dig för bedrägeri och påstå, att rösten tillhör någon jordekvinna.
  • 59. Ett sådant bevis vore alltså gagnlöst, och följaktligen kan jag inte heller godkänna det.
  • 60. Och i fortsättningen skulle jag inte vilja inlåta mig på liknande förklaringar, ty i sådana frågor har jag redan yttrat mig flera gånger.
  • 61. Förklara nu detta för dina vänner: Om de i fortsättningen vill intressera sig för dina påstådda uppgifter och vill acceptera verkligheten, då måste detta ske med förtroende för oss och för dig, eljest bör de inte längre syssla med dessa ting, eftersom deras tvivel, kritik och misstro inte befrämjan vårt arbete.
  • + Det är hårt, Semjase.
  • 62 Semjase. Det måste så vara, ty endast sanningen är tjänlig.
  • + En del av mina vänner betonar det argumentet, att de ju ändå måste föra mitt arbete vidare om något särskilt skulle hända mig, t.ex. genom mina medmänniskors intriger eller genom myndigheters ingripande, vilket senare ju faktiskt redan har hänt en gång.
  • 63   Semjase. Detta är argument, som inte är några, för man kommer att få i sin hand alla de angivelser och allt det material som du levererar till dem.
  • 64. Om de har förtroende för dig och oss, då är detta tillräckligt. Mer behöver de inte.
  • 65. Men deras framtagna argument motsvarar inte enbart denna omsorg om intriger, ty hos dem finns också egoistiska skäl och tankar förankrade, och en djup misstro mot dina uppgifter och bilder.
  • 66. Det hela är till dels endast ytterligare ett försök att finna en väg till deras mål, som är att få bevis - men också deras lust att medverka i händelsernas centrum spelar in.
  • 67. Men detta tema måste nu verkligen vara avslutat, ty det är meningslöst att tala mer om det.
  • + Visst, jag skall inte tala mer om det, och inte besvära dig med detta.
  • 68   Semjase. Du besvärar mig inte, eftersom du ju inte begärde detta besked för egen räkning.
  • 69. Men nu skulle jag vilja tala om andra ting.
  • + Tillåter du en fråga till innan ?
  • 70   Semjase. Javisst.
  • + Man har kastat mig i ansiktet, att det skulle vara egendomligt att du har kommit att tala om skriften Talmud Immanuel och att därvid dina uppgifter och berättelser stämmer øverens med dem i Talmud. man har sagt, att allt måste nog härstamma från samma källa, och därmed vara osant.
  • 71   Semjase: Och det har man verkligen ?
  • + Ja.
  • 72   Semjase. Ha inga bekymmer i den vägen, ty det ligger i de andligt ovetandes natur, att i sitt oförstånd ständigt kritisera och göra invändningar.
  • 73. Ofta söker de sammanhang, som de sedan inte kan begripa, eftersom de ej kan tänka obegränsat.
  • 74. Deras andliga vetande och tänkande är underkastade skarpa gränser, som de endast med svårighet kan øverskrida.
  • 75. Därför är det dem också fullkomligt obegripligt, att sanningen, vetandet och visheten genom alla tider aldrig sviktar, utan ständigt måste beskrivas på samma sätt.
  • 76. När därför Imanuel för 2000 år sedan förkunnade vetandets och vishetens lära, så kunde han endast göra det med samma ordabetydelse, som kommit till användning redan årtusenden före hans tid.
  • 77. Och när jag i nutiden talar om kunskapens och vishetens lära, så kan jag återigen endast göra det med samma ordamening som redan Immanuel och alla lärare före honom har använt.
  • 78. När därför mina ord låter lika som Immanuels, så kan man, därav dra den logiska slutsatsen, att intet av läran har förändrats.
  • 79. Sanningen förblir densamma för alla tider, alltså klingar den identiskt lika hän över årmillioner, även om den utsäges med andra ord.
  • 80. Innebörden är lika. Det smärtar mig om detta inte förstås av din vänner, som därför kritiserar.
  • 81. Det kan rekommenderas dem, att de skolar sitt förstånd och övar sin logik, för endast på så sätt kan de mästra sin ande och nyttja sina krafter.
  • 82. Med kritiken hämmar de sitt andliga framåtskridande om kritiken ifråga är ologisk.
  • 83. Att göra detta klart för dem kommer inte att bli lätt, för som jag redan tidigare sagt ligger de ännu så länge långt efter dig i sin andliga utveckling och kan inte förstå läran.
  • 84. De är fortfarande för mycket fast i sina religioner för att kunna inse verkligheten och acceptera den.
  • 85. De lever ännu i den vanföreställningen att sanning, vetande och tro tillsammans är och kan kallas religion.
  • 86. De tror, att någon slags bättre form av religion skulle vara av godo, och bringa hjälp till individerna.
  • 87. De förstår inte att en religion underkuvar ett väsen, och gör det beroende av något som står øver det och som befaller och styr.
  • 88. Detta gäller för alla religioner. Därmed är livsformen i fråga inte längre herre øver sig själv, utan den underkastar sig, och kuvas av något, som den uppfattar som maktutövande.
  • 89. Därför finns i hela universum inte en enda form av religion, som skulle kunna anses vara av godo.
  • 90. Att jag har fört Talmud Immanuel på tal är ändå bara logiskt.
  • 91. Även om jag tar med i beräkningen, att dina vänner fortfarande står mycket främmande inför andlig kunskap och dess utnyttjande, så förstår jag ändå inte hur denna fråga har kunnat ställas.
  • 92. Svaret är dock så logiskt, att alldeles säkert ett större barn skulle kunna ge det: Att Talmud Immanuel utgör den enda skrift, som faktiskt skrevs under Immanuels levnad, och såsom den enda oförfalskade innehåller sann lära om verklighet, vetande, vishet och andekunskap.
  • 93. Andra skrifter av liknande slag existerar inte, varför det blev nödvändigt att hämta fram denna.
  • 94. Nog hade vi väl kunnat nyförfatta denna lära och givit den till dig för spridning, men detta vore meningslöst, eftersom det bara är förekomsten av själva skriften 'Talmud Immanuel' som kan överbevisa människor om det osanna i er bibels nya testamente.
  • 95. Som jag ser på denna fråga tycks allt tyda på ett stort misstroende och en oberättigad kritik mot allt och alla.
  • 96. Vem som än riktat denna fråga mot dig, så är denna person mycket påverkad av religionen, och hon lever med de slitningar som den för med sig.
  • 97. Det betyder, att många olika framställningar och utläggninar ligger förankrade i denna människa, där de skapar en gränslös förvirring, som hon inte själv förmår att reda ut och upphäva.
  • 98. Därmed kastas denna människa hit och dit - mellan overklit och reellt - när det gäller religiösa ting eller sann verklighet.
  • + Du använder hårda ord, Semjase.
  • 99  Semjase. Sanningen låter alltid hård.
  • 100. Men jag ber dig nu att i fortsättningen förskona mir från frågor, såvida de inte kommer från dig själv.
  • 101. Det har jag redan förut bett dig om.
  • 102. Från idag besvarar jag inga som helst frågor som inte ursprungligen är dina egna.
  • 103. Jag behöver inte ständigt hålla på med att besvara frågor, som för länge sedan upphört att vara okända för dig.
  • 104. Dessutom är det inte min uppgift att underlätta insamlandet av kunskaper för jordemänniskorna eller ens för dina vänner genom att jag ger mig in på att besvara deras ologiska frågor.
  • 105. Vad jag har att förklara, det avgör jag och vi, inte dina vänner eller medmänniskor.
  • 106. Hade det inte varit på detta sätt, då hade vi kunnat ge oss till känna helt öppet och offentligt, vilket vi verkligen inte har något intresse av.
  • 107. Förklara för dina vänner att de måste finna sig i att nu en gång just bara du är utvald - av alldeles bestämda skäl - för att upprätthålla kontakten med oss.
  • 108. Detta har jag nu sagt för sista gången. Ytterligare diskussion om detta kommer jag inte att tillåta.
  • + Jag ville inte hetsa upp dig.
  • 109  Semjase. Det har du heller inte gjort, men det är oklokt av dina vänner att de inte använder sitt förstånd.
  • 110. Deras oberättigade misstroende och deras kritik är bara skadligt för vår sak.
  • 111. Framhåll för dem, att om de vill främja vår sak så måste de bemöta oss och dig med förtroende, och lära sig att logiskt använda sitt förstånd.
  • 112. Är de ovilliga till detta, då är det meningslöst att inviga dem i ytterligare, kommande ting.
  • 113. Hela verksamheten kräver villkorslöst förtroende för oss och för dig.
  • 114. Men nu har jag talat nog om detta, slutgiltigt.

 

  • 115. Vid vår femte kontakt, slutade jag berättelsen om mänskligheten med att våra hemmavärldar för 50.000 år sedan enligt jordisk tideräkning hade nått fram till frihet och frid.
  • 116. Kort dessförinnan hade 70.000 människor flytt under ledning av vetenskapsmannen Pelegon.
  • 117. Med rymdskepp som de hade lagt beslag på, flydde de genom rymden och slog sig ner på jorden.
  • 118. Under Pelegons befäl stod tvåhundra underledare; vetenskapsmän, som var och en var kompetent inom ett speciellt vetandeområde.
  • 119. Av dessa, och av alla andra, blev Pelegon endräktigt accepterad och aktad såsom vishetskonung (IHWH)(gud med liten g).
  • 120. Under loppet av årtusenden upprättade de stora städer, och de kom att bebo alla jordens kontinenter.
  • 121. Men tyvärr gick det väl endast knappt 10.000 år. Därefter tog nämligen maktlystnad åter överhanden, och ett förödande krig svepte fram øver världen.
  • 122. Allt blev helt och hållet förintat, och endast några få tusen människor kunde överleva, medan andra flydde ut i världsrymden och slog sig ner i främmande världar.
  • 123. Under 7.000 år besökte man inte längre jorden. Då blev de som kvarlämnats fullständigt förvildade och degenererade.
  • 124. Därefter återvände efterkommande till dem, som hade slagit sig ner i avlägsna världar.
  • 125. Återigen anfördes de av en IHWH, under vars befäl de byggde Atlantis och Mu.
  • 126. Två ofantliga städer på två olika kontinenter.
  • 127. I årtusenden levde de fullständigt vänskapligt och fridfullt, till slutligen återigen några vetenskapsmän gav efter för maktbegäret och viljan att utöva herravälde.
  • 128. Men trötta på de ständiga krigen reste sig folken emot dem. De beslagtog därför rymdskepp och flydde ut i världsrymden. Enligt jordisk tideräkning skedde detta för ungefär för 15.000 år sedan.
  • 129. I tvåtusen år levde de och deras efterkommande i ett närbeläget solsystem.
  • 130. Två årtusenden, under vilka de hade blivit mycket ondskefulla och bara kunde hålla sig till en viss ordning med hjälp av den strängaste disciplin.
  • 131. Genom mutationer och forskning nådde de fram till en mycket hög medellivslängd, som uppgick till flera tusen år.
  • 132. Besatta av härskardrift lämnade de sin värld för ungefär 13.000 år sedan och kom återigen till jorden.
  • 133. Deras högste ledare var vetenskapsmannen ARUS, som även kallades 'Barbaren'. Liksom redan Pelegon - närmare 40.000 år tidigare - hade även han 200 ledare och underledare, var och en kunnig inom ett speciellt område.
  • 134. I två grupper slog de sig ner, dels i den höga Norden, dels i vad som i dag kallas Amerika (Florida), varvid de ständigt gjorde framstötar mot Atlantis och MU för att överfalla dem under formen av ett krig.
  • 135. Och bara några få årtusenden efter det att de på nytt lagt beslag på jorden lyckades de fullständigt förstöra MU och Atlantis.
  • 136. Få överlevde, och de gick i träldom, medan många veten-skapsmän kunde fly och återvända till de ursprungliga hemma världarna bland Plejaderna.
  • 137. Men århundraden innan dess gjorde sipp nykomlingarna väl hemmastadda på jorden, och IHWH ARUS förde ett strengt och blodigt regemente.
  • 138 Men också hans underledare tog sig friheter, och de gjorde sig alltmer självständiga.
  • 139. Blott efter tre årtionden handlade de i stor utsträckning efter eget omdöme, även om de också fruktade att straffas IHWH .
  • 140. Kodexen, att under alla omständigheter de skulle bibehålla sin egen ras ren och inte inlåta sig på att skapa mutuationer, stötte de långt ifrån sig,.
  • 141. På förbjudet sätt och i hemlighet gick de ut och infångade jordiska livsformer; förvildade eller muterade väsen, som var mycket avlägsen avkomma till forntida människor från rymden.
  • 142. De i sin vildhet sköna kvinnliga väsendena tämjdes och befruktades av anförarna, som kallade sig Himmelssöner.
  • 143. De skapade sålunda muterade väsen - helt nya livsformer som allt efter ursprunglig ras var av dvärgväxt, mycket storvulna eller av djurtyp.
  • 144. Semjasa, underledarnas anförare, befruktade en EVA - ett kvinnligt väsen, som fortfarande var människoliknande och även mycket vacker.
  • 145. Avkomman från denna akt var av manligt kön, och utgjorde en god form av människa.
  • 146. Semjasa kallade honom ADAM, vilket betyder JORDEMÄNNISKA.
  • 147. Ytterligare en liknande befruktning frambragte ett kvinnligt väsen, och Semjasa bestämde senare, att dessa båda adamer måste para sig med varandra.
  • 148. Men under mellantiden föddes många andra väsen av liknande art, som sammanslöt sig till stora grupper och stammar.
  • 149. Ur dessa utvecklades dagens mänsklighet, som redan från sin urbegynnelse allt efter ras fördelade sig på de mest olika kontinenter.
  • 150. IHWH ARUS blev mycket uppbragt øver det skedda, och varhelst han kunde komma åt lät han infånga sina felande underledare och döda eller landsförvisa dem.
  • 151. Men med tiden ändrade han sin instälining då han såg en ny möjlighet till makt, som han skulle kunna utöva över de nyskapade jordemänniskorna.
  • 152. Med hjälp av nyutnämnde vaktänglar och underledare lät han underkuva tre människosläkten.
  • 153. Dessa utgjordes av förfäder till för det första dem, som ni i dag kallar indier, för det andra till dem som har slagit sig ner runt Svarta Havet, och för det tredje till dem, som drog omkring som zigenare i söder, nedanför Medelhavet och därför kallades Hebréer.
  • 154. Genom sina vaktänglar lät IHWH ARUS underkuva dessa människosläkten och göra sig till herre över dem.
  • 155. Såsom varande deras högste härskare lät han sig äras och tillbedjas av dem.
  • 156. I sitt storhetsvansinne lät han inför dem sig själv firas som Skapelsen, och hans underledare som medhjälpare vid skapandet.
  • 157. Han utfärdade hårda och stränga lagar, som utan undantag krävde den skyldiges blod.
  • 158. Hans son Jehav, som övertog hans herravälde efter 3400 år, var endast obetydligt bättre; som utropad IHWH øver tre kvästa människoarter krävde han blod och död.
  • 159. Först gudarnas efterkommande blev humanare och utvecklade sig i egentlig andlig bemärkelse.
  • 160. Äntligen så långt kommet beslöt de sig i enlighet med sin nya inställning och andliga förändring för att låta jordemänniskans utveckling följa sina naturliga banor, och att de själva skulle draga sig tillbaka till den ursprungliga hemorten. Därför lämnade de för 1943 år sedan jorden och vände tillbaka till Plejaderna som fredliga väsen, där under tiden deras egen människosläkt hade utvecklat sig mycket högt.
  • 161. I dag lever vi förenade tillsammans i frid och frihet och utgör ett enda folk.
  • 162. Det är det som är viktigast för jordemänniskan att veta.
  • 163. Det skall också nämnas mer som är viktigt att känna till, och det har att göra med en kosmisk förändring, som jag redan nämnt en gång tidigare.
  • 164. Det gäller Vattumannens tidålder, som också kallas den 'Gyllene Tidsåldern'.
  • 165. Härvidlag måste jag först klargöra att den religiösa läran om denna tidsålder är helt felaktig och har blivit medvetet förfalskad.
  • 166. Men delvis ligger en viss oförsvarlig fanatist bakom det religiöst proklamerade påståendet, att Vattumannens tidsålder skulle medföra alltings slut.
  • 167. Ingalunda är den Nya Tidsåldern en slutets tid, ty i själva verket inleder den det sanna livet.
  • 168. Först denna tidsålder gör det möjligt att allting bringas till högsta tillstånd, och att anden utvecklas på ett förutsett sätt.
  • 169. Men det kommer att dröja många hundra år efter tidsålderns inbrott innan så sker.
  • 170. I första linjen kommer som vanligt de krassa vetenskaperna att draga nytta av det nya som kommer och sålunda göra sig mäktiga, medan det vanliga folket påverkas än mer av religioner.
  • 171. Det beror också på tidsåldersväglingen att folk som håller fast vid en religion driver den ända till fanatiskt självbedrägeri.
  • 172. Alldeles särskilt de 184 årens skiftestid utmärkes av att religiösa trosriktningar av alla slag skjuter upp som svampar ur jorden och fjättrar människorna på ett farligt och nedbrytande sätt.
  • 173. Självmord, mord och all sorts exploatering kommer att höra till dagsordningen, liksom också det svåra och olyckliga beroende som falska trosantaganden skapar. Därigenom skakas hela världsbilden.
  • 174. Påstådda helbrägdagörare och falska profeter uppträder vidlyftigt i full offentlighet, och de söker fanatiskt efter offer och nya anhängare.
  • 175. Sådan är inledningen till 'Gyllene Tidsåldern' - övergångsfasen, som omfattar 184 år.
  • 176. Tidsålderns fulla inträde kommer dock inte att ske förrän den 3:e februari år 2028, kl. 11.20, europeisk tid.
  • 177. Men den omvälvande kraften från den nya tidsåldern började inverka redan från den 3:e februari 1844, och alltsedan dess inträffar ständigt nya och väldiga förändringar på jorden.
  • 178. Den nya tidsåldern kräver redan sin tribut: religiös galenskap, snabb utveckling av alla vetenskaper, kriminaliteten ökar, utrotningskrig osv.osv. - tidens tecken i omätlig mängd.
  • 179. Den första halva delen av övergångstiden för Vattumannens Tidsålder varade i 92 år, från år 1844 till år 1936, under vilken period Jorden löpte ut ur strålningen från Fiskens Tidsålder.
  • 180. Med den 3:e februari kl. 11.20 medeleuropeisk tid satte den egentliga øvergångsperioden in för Vattumannens Tidsålder, alltså den andra hälften av övergångstiden.
  • 181. Från detta datum hör omvälvande landvinningar - upptäckter, uppfinningar osv. - till den normala utvecklingen, olikt varje annan tidsålder.
  • 182. Inledningen av Vattumannens Tidsålder betyder början till LIVET.
  • 183. Hela det jordiska solsystemet med alla dess otaliga former av liv är infångade i den nya tidsåldern; allt och alla påverkas därav, ty detta är en kosmisk lag.
  • 184. Enligt denna lag - som alla planeters rörelser och alla livsformer i Universum är underkastade - har även Jorden, följande det kosmiska skeendet, trätt in i en period år 1844, som utvecklingsmässigt utraderar alla hittills bestående ordningar av icke naturenligt-skapande karaktär.
  • 185. Den nya eran för det med sig, att all skapad ordning av jordemänskligt ursprung som hittills varit gällande, kommer att nyupprättas och utvecklas.
  • 186. Ursprunget till denna epokala omvandling står att finna i strålningsområdet för den gigantiska Centralsolen, omkring vilken det jordiska systemet kretsar ett varv inom tidsrymden 25.860 år, då det genomlöper 12 olika tidsåldrar inom vad ni kallar Djurkretsen.
  • 187. Jorden har redan trätt in i den yttre randen av Centralsolens "Gyllene Strålning", som är den starkaste och mest omvälvande strålningen i hela Universum.
  • 188. På grund av denna strålning blir också Vattumannens Tidsålder kallad den "Gyllene Tidsåldern"; den Omstörtande, den Nya, Under-Tidsåldern, den som medför den mest väldiga utveckling.
  • 189. Men med denna tidsålder följer också mycken olycka, alldeles speciellt i religiöst avseende och när man tillämpar det nyupptäckta och det nyutvecklade.
  • 190. Inte förrän flera århundraden har förflutit kommer jordemänniskan att ha segrat över sitt oförstånd och oförnuft och inrätta allt efter skapelsenaturliga lagar.
  • 191. Vattumannens era är en stor och livgivande tid.
  • 192. Mycket upphöjd och gyllene inverkar den starkt på nästföljande tidsålder, och påverkar alla tidsåldrar som senare genomlöper Djurkretsen.
  • 193. Men under den "Gyllene Tiden" kommer dock människan att få en naturligt andlig inriktning, som dock inte nås utan kaos.
  • 194. Otaliga människor kommer att omkomma uå grund av religiös villfarelse, och alltså gå ett hårt öde tillmötes.
  • 195. Men den kommer att vara lycklig, som har lämnat de religiösa irrlärorna och kommit att ägna sig åt verkligheten, sant vetande och andlig vishet.
  • 196. Ett mäktigt förnyande äger rum på jorden.
  • 197. Enbart intellektet kommer inte längre att vara utslagsgivande, utan andligt vetande och kunnande kommer att taga överhanden.
  • 198. Allt som ännu inte är tillräckligt högt utvecklat för att vara mottagligt för och harmoniskt kunna sammansmälta med det andligas högre sfärer kommer att utraderas och elimineras, eftersom det inverkar störande och farligt på liv i varje form.
  • 199. Allt andligt hämmande och förslavande kommer att förintas när dess måttgränser har överskridits.
  • 200. I första hand gäller detta alla de religioner, som fungerar som de mest ödeläggande kuvare av ande och dess utveckling.
  • 201. Den nya tidsåldern för det med sig, att Jorden rensas från alla rent negativa och rent positiva mäktiga krafter, varigenom en sunt neutral harmoni kan komma till stånd.
  • 202. Vägberedare för dessa omvälvningar är de kosmiska, de skapelsenaturliga och de betingade lagarna.
  • 203. Men vägberedare för dessa omvälvningar är också människor som är profeter och lärare, och som därmed förkunnar kunskapens sanningar och andlig vishet.
  • 204. De kommer att plågas av smädelser och vanära; de anklagas för lögn och bedrägeri när de förkunnar sanningen och uppenbarar att religioner alltid för ned i avgrundsdjup och aldrig till andlig utveckling.
  • 205. Dessa vägvisare kommer att vara revolutionärer, kättare och utstötta, eftersom de kämpar mot vilseledande religioners makt, och förkunnar sanningar som gällt under årmillioner.
  • 206. Bland dessa kommer många att vara födda i dubbla tecken; i Vattumannens tvillingtecken.
  • 207. Som jordisk vattumanfödda är de även kosmiskt vattumanfödda: omvälvare, förnyare, revolutionärer och profeter, lärare samt ofta den nya tidens mästare.
  • 208. Men de verkligt stora bland dem är de som är födda under det första året av den andra halvan av den kosmiska övergångstiden; särskilt gäller detta växeltidens första dag, den 3:e februari 1937, jordisk tideräkning.
  • 209. Mycket utslagsgivande är också tidens timmar och minuter, ty ju närmare övergångstidpunkten kl. 11.20 de är födda, desto starkare har de präglats av Vattumannens Tidsålders egenskaper.
  • 210. Dessa finns det dock bara få utav, och de är vitt utsuridda i världen.
  • 211. Om dessa inte ända från barndomen är påverkade av religion och omvärld o.s.v., så är de de egentliga vägberedarna och ursprunget till den nya tiden.
  • 212. De informationer och yttranden som här har lämnats är av största intresse och betydelse för människorna, och du skall med alla medel sprida kännedom därom, det är allas vår önskan.
  • 213. Jag vet att du redan har gjort en del för att göra mina underrättelser kända och mycket annat, men det räcker tyvärr inte.
  • 214. Det skulle vara bra om du bildade en grupp som kunde befatta sig intensivt med dessa ting.
  • 215. Under de två senaste veckorna har vi tyvärr konstaterat att dina ansträngningar inte varit så fruktbärande som vi hade förväntat oss.
  • 216. Men detta är inte din skuld utan vår, eftersom vi i vår ärlighet och sanningskärlek lät lura oss av vissa människor, vilkas adresser jag redan givit dig.
  • 217. Tyvärr är de mer insnärjda i sina religioner än vad vi hade räknat med.
  • 218. Men vi ville inte tränga in i deras djupaste hemligheter, och därmed undgick oss deras religiösa belägenhet.
  • 219. Därför har det blivit nödvändigt för dig att øppna nya källor och vägar för att göra sanningen vitt känd.

 

  • + Det säger du så enkelt, - men vad skall jag då göra? Inom detta område är jag offentligen helt okänd, och jag har inga förbindelser. Jag förstår verkligen inte hur jag skall kunna nå den breda massan.
  • 220  Semjase: Tro mig, - alla är inte blinda och döva av dem, som söker sanningen och som inser värdet av det du förmedlar.
  • 221. Oroa dig därför inte för att du är okänd i denna angelägenhet - ännu så länge.
  • 222. Skaffa dig goda vänner som vill hjälpa till med detta sådana vänner väntar redan på dig.
  • 223. Kontakta med deras hjälp era tidskrifter och tidningar, TV-studios och radiostationer.
  • 224. Anordna med deras hjälp möten och föredrag och skrik ut ditt vetande på offentliga gator och torg.
  • 225. Gör allt möjligt för att upplysa människorna.
  • + Du kräver väldigt mycket, Semjase, och jag vet inte om jag kan klara av det. Du tänker tydligen inte på att jag på så sätt riskerar att hamna på sinnessjukhus en gang till - eftersom jag är maktlös gentemot myndigheter. Säkerligen skulle en del människor lyssna om jag gjorde som du säger, men vore vår sak verkligen betjänt av det? Tyvärr lever jag här på jorden som styrs och bebos av människor som ofta är rädda för sanningen och som många gånger förstår att undertrycka den med även gemena medel. Jag är förvisso inte rädd för detta eller för att man skrattar åt mig, hånar mig och anklagar mig för att sprida lögner. Jag är rädd för att tidningar, radiostationer, myndigheter osv. offentliggör helt förvridna och förljugna påståenden och redogörelser beträffande vad jag har sagt och tillkännagivit, och det skulle bara vara skadligt för vår sak. Om man å tjänstens vägnar skulle förklara mig som otillräknelig, då hade jag överhuvud taget inte vunnit rågonting som kan främja vårt ärende.
  • 226  Semjase. Jag förstår fullständigt dina argument.
  • 227. Men betänk ett gammalt ordspråk, som ni ofta hänvisar till: "Ingen soppa äts så het som den kokas".
  • 228. Naturligtvis kommer du och dina vänner att utsättas för spott och spe, men skulle något tillstöta i form av intriger från myndigheters sida, så att någon av er hindras att handla fritt, så finns de andra där, som kan vidareföra uppgifterna.
  • + Det förutsätter dock att dessa vänner verkligen är vänner. Om de bara kallas det, då är de av intet värde, ty den sortens vänskap brukar bara vara i evighet om den hela tiden är profitabel. Verkliga vänner, som också i nöden är trofasta, finner man sällan. Men förutom detta dyker också det finansiella problemet upp. Det fordras mycket pengar för att saker och ting skall kunna bedrivas på det sätt som du har nämnt.
  • 229  Semjase. Bekymra dig inte för goda vänner, för jag har redan sagt att de väntar på dig.
  • 230. De kommer faktiskt att vara så goda, att också de låter sig utsättas för förakt och löje, vilket till och med skall roa dem.
  • 231. Förakt, kritik och löje osv. utgör bara skrankor, som de andligen fattiga och ovetande bygger upp för att på så sätt dölja sin egen dumhet, eftersom deras egen kunskap inte räcker till för att fatta verkligheten
  • 232. Sanning och vetande verkar skräckfyllt och injagar ångest i dem.
  • 233. Med dina vänner kommer du aldrig att vara ensam, varhelst du än befinner dig.
  • 234. Men även jag kommer alltid att befinna mig hos dig i tanken, varför du kan tala med mig närhelst du behöver det.
  • 235. Ditt problem skall jag dock tänka över, och även tala med de andra, så att jag sedan kan ge dig några anvisningar om hur du skall förhålla dig, som du kan inrätta dig efter.
  • 236. Så småningom kommer jag att meddela dig om detta.
  • 237. Men tills vidare ankommer det på dig att arbeta för saken och se till att av vänner bildas en funktionsduglig grupp som tjänar vårt syfte.
  • 238. Inte heller över det finansiella behöver du bekymra dig för även med detta får du hjälp på lämpligt sätt.
  • 239. Var inte orolig; allt,kommer att avlöpa som beräknat.
  • 240. Men jag kommer själv att bemöda mig om att hjälpa dig finansiellt, för det finns ju den möjligheten att..........
  • + Tyvärr är sådant förbjudet hos oss, Semjase. Enligt våra lagar är detta inte tillåtet, även om det för mig är obegripligt. Man kallar det bedrägeri, svindel, kvacksalveri osv.
  • 241  Semjase. Det visste jag verkligen inte, och jag kan inte förstå att det kan vara förbjudet.
  • 242. Men om det nu verkligen ligger så till, då finns det er annan möjlighet: Jag känner till att jordemänniskan gärna bär smycken på sig.
  • 243. Du skulle kunna sälja sådana till dina medmänniskor.
  • 244. Jag ställer gärna upp med att hämta kristaller osv. från andra planeter. Dessa kan du sedan avyttra för ett lämplit pris till sådana som tycker om smycken, och de kan i sin tur låta bearbeta stenarna till smycken.
  • + Inte heller det låter sig göra, för även då skulle jag råka i konflikt med lagarnas kvarnar. Man skulle anklaga mig för bedrägeri om jag säljer ting till folk och påstår att de härstammar från andra planeter. Det måste jag i så fall kunna bevisa, annars blir jag hårt bestraffad. Men dessutom skulle det säkert också bli så att myndigheterna skulle beslagtaga sådana stenar för att analysera deras sammansättning, struktur osv. Och förvisso finge jag ingenting tillbaka igen. Jag känner alltför väl till myndigheters manipulationer, och även de ofta tämligen primitiva bestämmelserna.
  • 245  Semjase. Men så kan det väl ändå inte vara
  • + Jo - tyvärr.
  • 246  Semjase. Det förstår jag inte, eftersom det är ologiskt.
  • 247. Vi har hittills aldrig sysselsatt oss med era lagar, men om det verkligen är som du säger, då kan vi inte underlåta att i fortsättningen göra det intensivt.
  • 248. Sådan lagstiftning är ju helt enkelt omöjlig, och inverkar hämmande på livsformer.
  • + Så är det tyvärr, och jag visste inte hur jag - skulle kunna komma förbi dessa lagar.
  • 249  Semjase. Ditt problem skall vi nog lösa.
  • 250. Men om du så ønskar kommer jag när som helst att ge dig kristaller och annat, om du trots allt skulle vilja ha det.
  • 251. Och var inte rädd för myndigheterna, om de vill taka något av detta i beslag.
  • 252. För även om de skulle analysera och stå i under århundraden så skulle de inte kunna konstatera något annat än vad som gäller liknande jordiska ting.
  • 253. Den atomära uppbyggnaden, strukturen osv. osv. är identiska i hela Universum för varje särskilt ämne.
  • 254. Guld förblir guld och det har samma egenskaper i hela Universum.
  • 255. Antingen det härstammar från Plejaderna eller från Jorden kan ingen skiljaktighet fastställas.
  • 256. Kristaller förblir därför också helt enkelt kristaller, utan analyserbar skillnad antingen de är från Jorden eller från vilken annan planet som helst.
  • 257. Naturen arbetar efter en universalgiltig lag, som garanterar ett enhetligt skapande av alla ting.
  • 258. Detta är grundat i Skapelsens logik, varigenom all materiautveckling är säkrad.
  • + Det var lugnande och jag skall fundera vidare på det. Kanske hittar jag själv på en utväg.
  • 259  Semjase. Det tror jag dig absolut om, men ändå kommer även jag att arbeta för saken.
  • 260. Därmed får vi låta det vara nog för idag.................