K8

Åttonde kontakten Tisdagen den 18.3.75 kl.15.04

Denne kontakt ägde rum två dagar tidigare än avtalat, eftersom Semjase återvände två dagar tidigare från sitt uppdrag.

+ I dag har jag hur många frågor som helst, om du tillåter.
1 Semjase. Bara det inte är alltför många.
+ Jag vet inte. Min första gäller materien. Vad är den ?
2 Semjase. Materia är en påtaglig tanke.
3. Den är en fast energiform som är konkret.
+ Det var upplysande, men hur uppstår materia ?
4 Semjase. Principen är mycket enkel, men jag får inte avslöja den.
5. Det är emellertid så att varje energi kan omvandlas till fast ämne.
6. Det behövs bara att man samlar tätt ihop energin i fråga och koncentrerar den starkt, så kan den förvandlas till fast materia.
7. På så sätt uppkommer de elementära byggstenarna i materiens fasta substans: neutron, proton och elektron.
8. Av dessa bildas sedan at omerna och mångfalden av kemiska föreningar, som sedan med sina tre olika aggregationstillstånd bildar det fasta ytterskalet, vilket dock är känt för era vetenskapsmän.
9. Fast materia och ur-energi är i alla avseenden likvärdiga.
10. Det innebär att urenergi är frigjord materia, liksom också urmateria är lösgjord energi.
11. Det betyder att allt utan undantag i universum består av materia eller energi.
12. De båda begreppen energi och materia utgör grunden ett och detsamma, men de representerar da formerna finämne och grovämne.
13. Grovämne innebär materia, finämne energi.
+ Det är gott och väl, men det förklarar inte vad jag £rågade om. Jag skulle nämligen vilja veta hur materia i grund och botten uppstår.
14 Semjase. Ur urenergi naturligtvis.
+ Du preciserar dig inte tillräckligt. Jag tror att jämte urenergin är väl också något annat avgörande, för efter vad jag vet hör alltid två faktorer - som var och en själv bildar en enhet - ihop, och de bildar då tillsammans en ny enhet.
15 Semjase. Du är outtröttlig och gör det svårt för mig.
+ Det vill jag inte.
16 Semjase. Nåja - jag upplyser dig om allt så långt jag får, fastän även när det gäller detta känner du tydligen till mer än vi tilltrodde dig. Materia är förkroppsligandet av en idé.
17. Som energi är materian finstoffug, och som massa hög-koncentrerad och förtätad.
18. Båda slagen kan man framställa med hjälp av apparater. Även ni tillämpar ju detta på flera sätt redan. Men normalt skapas de helt naturligt, nämligen genom andlig kraft som föregår idéen.
19. I grund och botten har detta sitt ursprung i Skapelsen - en oerhörd andeform - en faktor som å andra sidan återigen gestaltar urenergi.
20. Ur den är idéen framsprungen.
21. Andens kraft (kraften samt den energi anden representerar) förtätar och koncentrerar sedan idéen til finmateriell energi, som sedan genom ännu högre koncentrasjon förtätas till grovmateriell, till materia.
+ Då är faktiskt hela universum - med all vad därtill hör - inget annat än en tanke, som förtätats och koncentrerats till fin- och grovmateriell energi ?
22 Semjase. Javisst.
+ Men vad är då denna oerhört andliga form, faktorn Skapelse ?
23 Semjase. Den består av en idé i sig, som själv förtätats till ursprunglig energi.
24. Mer vet inte heller vi om den.
+ Ungefär så har jag föreställt mig. Men jag har ännu fler frågor, Semjase.
25 Semjase. Fråga bara, men du måste vara medveten om att jag inte får röja några hemligheter som ännu så länge skulle kunna vara skadliga för jordemänniskans andliga utveckling.
26. Var därför snäll och bespara mig frågor av vetenskaplig natur o.s.v., för hädanefter måste jag lämna sådana frågor obesvarade.
+ Men det är just sådana frågor jag fortfarande har i lager, och som jag har fått i uppdrag att ställa till dig.
27 Semjase. Om dessa frågor är sådana, att jag har befogenhet att besvara dem skall jag naturligtvis göra det, men bara för att du skall bevara din image, eftersom svaren på frågorna är förväntade.
28. Men kom i fortsättningen inte med fler sådana frågor, för jag måste undanhålla dig svaren.
29. Dylika frågor skulle föra alltför långt, och till slut ge jordemänniskorna mer kunskaper än vad som vore bra för dem.
30. Deras andliga utveckling är helt enkelt nnu alltför hämmad i alla avseenden.
31. Men om du däremot kommer med egna frågor, som ligger i ditt eget utvecklingsintresse, då kan jag avgjort gå vidare med mina svar, det vet du.
32. Du får bara inte sedan berätta om vissa saker, de jag ber dig att behålla för dig själv.
33. Dina vänner och bekanta har på intet vis framskridit så långt som du.
34. En del av dem kan du enligt schemat placera in i perioderna 3/2, 3/1 och även 3/3.
35. Bara en enda av dina nuvarande vänner faller in i gruppen 3/7.
36. Men alla är de underkastade obetvinglig lust och ett behov av att vilja tränga fram längre än det vore andligen gagneligt för dem.
37. Därför ställer de dig frågor, vars svar överstiger deras fattningsförmåga.
38. Och samma trängtan får dem att önska att komma i förbindelse med oss.
39. Detta trots att de väl vet att det inte blir möjligt.
40. Först måste de lära känna den grundläggande elementära sanningen och erkänna den som sådan, innan de kan komma vidare.
41. Men ännu är de i tvivlets tillstånd och vill inte låta sanningens sanning som sådan verka i sig.
+ Det var inte min avsikt att såra dig, Semjase.
42 Semjase. Så uppfattade jag det inte heller, men jag var tvungen att göra allt helt klart för dig.
+ Tack, men får jag komma med de återstående frågorna ?
43 Semjase. Javisst.
+ Hur står det till med vår molekylärbiologi ? Är vi på rätt väg i utvecklingen ?
44 Semjase. Ni har t.o.m. hunnit mycket långt.
45. Det felas er bara ytterlig e några få insikter, så öppnas oanade portar för er.
46. Era vetenskapsmän har nått nära stora upptäckter och insikter med därav följande mycket stora möjligheter.
47. Mer får jag inte säga om detta.
+ Jag är nöjd med detta, tac ! - Min nästa fråga gäller genen, som bildar arvsfaktorn. Får du säga mig något om den ?
48 Semjase. De är bärare av ärftliga egenskaper i färgkropparna.
+ Det har jag klart för mig, men vilka är betingelserna för en gen, och är kromosomerna enhetliga för alla livsformer ?
49 Semjase. Det är de inte, vad den andra frågan beträffar.
50. De är olika allt efter väsensart, och även till antalet varierande.
51. Men mänskliga livsformer förfogar normalt över samma antal kromosompar.
+ Har dessa färgkroppar då något slag av inflytande över livsformens åldersgräns ? Eller är åldern en genbetingad faktor ?
52 Semjase. Ja, den är genbetingad.
53. Generna styr cellfunktionerna via hjärnan och livsanden, och de reglerar cellernas liv, sörderfall och återbildning.
+ Tack, det räcker. Vilka funktioner har kromosomerna själva ?
54 Semjase. De bestämmer livsformens art, form och kön.
55. De är i grunden bärare av generna, som är faktorer som påverkar kromosomerna och alltefter faktortyp förorsakar normala eller felaktiga kopplingar, och som också kan framkalla mutationer.
+ Faller mongolismen under en sådan mutation ?
56 Semjase. I det sammanhanget bara delvis för oftast beror den på en groddcellskada som kan uppstå av många orsaker, och ge upphov till en övertalig kromosom.
+ Jag förstår tyvärr för lite av detta, men svaret räcker för mig. Men vad består kromosomerna av ?
57 Semjase. Overvägande av äggviteämnen och nukleinsyror.
+ Det är nog bra, men vad har detta med ärftlighet att göra ?
58 Semjase. Du släpper då verkligen inte taget !
59. Varje gen äger ett arv av en gång befintliga kännetecken.
60. Varje enskilt kännetecken bär inom sig egenskaper som lånats från de båda avgörande faktorerna, nämligen negativa och positiva, manliga och kvinnliga.
61. Åtskilligt annat inflytande resulterar emellertid också i "felkopplingar" eller "felodlingar", ur vilka muterade livsformer kan uppstå.
62. Det kan inträffa att en dominant gen skärmar en recessiv gen, så att denna inte kan komma till utveckling.
63. Men trots detta kan sedan båda generna nedärvas.
64. Naturligtvis kan generna också med tiden förändras, ty liksom allt i universum är också de underkastade en utvecklings- eller degenerationsprocess.
+ Jag förstår, även om det här inte precis ligger inom mitt typiska kunskapsområde. Men hur förhåller det sig då med nedärvt vetande eller helt enkelt med intelligensen ?
65 Semjase. Det hänger på intet sätt ihop med genen, ty intelligens är beroende av andlig utveckling.
66. Andligt tänkande och de faktorer som uppkommer därav, såsom andligt vetande, vishet och intelligens är rent andliga faktorer, som emellertid tar organiskt säte i hjärnan, som består av syrasubstanser.
67. Dessa syror bildar bärare av andlig vishet och intelligens i fast form, medan anden dock som stomme inom sig själv bär samma vetande i form av finmateriell faktor.
68. Också som grovmateriell livsform är allt dubbelfaktorbestämt. Alltså måste den rent andliga eller finmateriella livsformen också finnas som grovmateriell form.
69. I detta fall betyder det alltså att vishet och intelligens existerar såväl som andeenergiform, men också som grovmateriell form, d.v.s. organisk syra.
70. Därför är det möjligt att vidareöverföra vishet och intelligens grovmateriellt.
71. Det vill säga att dessa syror kan tagas från en hjärna för att åter inplaceras i en annan.
72. Därigenom kan hela livsformsraser föras fram till ett enhetligt vishets-, vetande- och intelligenstillstånd, utan att varje enskild individ måste gå igenom de olika utvecklingsperioderna.
73. På så sätt kan t.o.m. en "nyandeform" (som jordemänniskan ofta felaktigt betecknar som sinnessjuk eller idiot) ges ett högt utvecklat vetande och sålunda bli till en högutvecklad livsform.
74. Men i denna riktning arbetar redan era vetenskapsmän sedan länge, och de kan också notera mycket stor framgång - även om detta inte är känt för den breda massan.
75. Intelligens och vishet är alltså på intet sätt genbetingade, ty de överflyttas och medförs endast genom den ande, som har sin boning i kroppen.
76. Detta betyder alltså, att en intellektuell eller mycket vis människa kan få avkomlingar som jordemänniskan betecknar som sinnessjuka eller idioter, och å andra sidan kan människor med svag ande och låg intelligens föda efterkommande med ofantlig ande- och intelligensutveckling.
77. Detta hänger verkligen bara samman med hur långt förståndsmässigt utvecklad respektive ande är som har sin boning i kroppen.
78. Men vore vishet och intelligens genbetingade, så skulle en ny-ande aldrig kunna finna sig en boning (kropp), under det att de redan bestående livsformerna mycket snabbt skulle förintas och dö ut, eftersom de alltför snabbt skulle förandligas.
79. Eftersom endast allt högre och högre utvecklat liv skulle födas, skulle det inte längre kunna bjudas ny-andarna några möjligheter till liv och utveckring.
+ Men varför ärvs då sinnessjukdomar ?
80 Semjase. Verkliga sinnessjukdomar beror på en våldsam förvirring hos en redan vetandemässigt utvecklad ande.
81. Och då generna står under andens inflytande uppfångar de även dessa forvirrade impulser, magasinerar dem, och skapar därav den oordnade föreställningen åt den förvirrade livsformen.
82. Dylika skadade livsformer normaliseras emellertid åter från generation till generation - genom andens ständiga vidareutveckling, genom den periodiskt betingade evolutionen.
83. Det innebär alltså att genom andens förvirring vållas avbräck i levnadsviktiga funktioner hos generna genom felstyrning av vissa faktorer.
84. Denna felstyrning avsätter i sin tur impulser till hjärnsyrorna, så att dessa uppblandas med samma falska faktorer, och därigenom framkallar en oreda - en förvirring - som alltså även blir organisk.
85. Andens utveckling utgör dock en garanti för att förvirringen åter kan til1bakabildas under generationer framöver, som jag nyss nämnde.
86. Sådana skadade livsformer kan allt efter sin art vara olika belastade, och likaledes deras avkomlingar.
87. Allt efter utvecklingsstadiet hos den ande som tar sin boning i avkommans kropp, kan denna ande bli mer eller mindre skadad; en mycket lågt utvecklad ande avgjort mer än en högt utvecklad, som t.o.m. förmår att neutralisera sådana felstyrningar.
88. Sålunda är det absolut möjligt att en sinnessjuk livsform får avkomlingar, som inte på något sätt längre är anormala, som ni kallar det.
89. Men däremot kan efter många generationer, sedan allt åter är normaliserat, små resterande faktorelement i enstaka fall få vissa skador att bryta ut, som kan härledas bakåt.
+ Fantastiskt, men det finns ju så många sinnessjukdomar...
90 Semjase. Det skulle leda alldeles för långt.
+ Naturligvis. Får jag nu komma med en annan fråga ?
91 Semjase. Javisst.
+ Den gäller relativitetsteorins problem, särskilt tids-dilatationen.
92 Semjase. Det vet du besked om.
+ Jag frågar inte för egen del, utan för att frågeställarna vill ha svar från dig.
93 Semjase. På det viset! Naturligtvis. Men då måste jag framställa det hela lite fylligt: Det finns olika möjligheter att bemästra rymden.
94. Att nämna dem alla vore meningslöst, ty jordemänniskorna skulle finna dem obegripliga och alltför fantastiska.
95. Men med flygande föremål finns det bara en enda möjlighet att säkert behärska rymden.
96. Denna möjlighet är hyperrymdens, där en tidsdilatation upphävs, och där relativitetsteorien förblir just en sådan, nämligen en teori.
97. Men om en tidsförskjutning eller tidsdilatation skall kunna kopplas bort, måste hyperrymden brytas upp, som jag redan tidigare sagt.
98. Jag får inte gå in på närmare detaljer.
99. Men "språnget" sker i varje fall mycket snabbt under ögonblicklig urkoppling av skyddsskärmen, och under plötsligt stegrad hastighet, som resulterar i en blixt-snabb massaökning.
100. Det innebär, att den inledande proceduren sker så snabbt att - genom hastigheten och vissa bestämda processer som åstadkommes med apparater - materian inom milliondelar av en sekund förvrängs och ändrar tillstånd och blir till finmateria, som tidlöst kan genomkorsa överrymden.
101. Som sagt så kommer det inte bara an på hastigheten, även om denna millionfalt överträffar ljusets, utan flera procedurer måste också till.
102. Genom själva hastigheten uppnås den effekten att massan förändrar sig, och först därigenom blir ett hypersprång möjligt.
103. En kropps massa växer i relation till dess ökade hastighet.
104. Det betyder att massan kan bli oändligt stor.
105. Men våra skepp är nu skyddade genom skyddsskärmar, som förhindrar detta förlopp, och först sedan skärmen kopplats bort kan materialförändring äga rum.
106. Just denna procedur utnyttjas för att påskynda den egentliga förvrängningen av materian och åstadkomma en dematerialisering.
107. Därigenom paralyseras tid och rum samtidigt och upphävs; följaktligen blir skeppet rematerialiserat på sin bestämmelseort när det dematerialiseras på utgångsplatsen.
108. Hela detta förlopp tar inte längre tid än en milliondels sekund; alltså behöver inte heller livsformer som genomkorsar hyperrymden räkna med några som helst förändringar.
109. Flyger rymdskepp med lägre hastighet än ljusets, så kräver detta för det första oförsvarligt mycket tid - men så gäller dock alltid för nybörjare inom rymdfarten.
110. Alla lär sig ju först av erfarenheter och skaffade insikter.
111. För det andra är detta slags rymdflyg mycket farligt, och målet äventyras alltid.
112. Om rymdskepp bryter igenom ljushastighetsgränsen utan hjälp av hyperrymden, så råkar skeppet och dess passagerare ut för den katastrof som er relativitetsteori beskriver.
113. Hastigheter som överstiger ljusets medför mångahanda faror om inte hyperrymdens barriär bryts igenom och överrymden görs till bundsförvant.
114. Tidsdilatationen är bara en av dessa faror.
115. En ytterligare fara är den att också i detta fall ett rymdskepps massa ökas i förhållande till hastigheten, vilket under vissa omständigheter kan ha till följd att skeppet och dess passagerare förstörs.
116. Men det finns ytterligare många andra faror.
117. Alla livsformer måste dock gå igenom sin utvecklingsprocess; således samlar de erfarenheter och vetande.
118. Också våra förfäder hade att kämpa med dessa problem, och de förirrade sig i tid och rum.
119. På precis samma sätt gick och går det för andra livsformer.
120. Därför händer det ständigt att allahanda "tidsresande" ur det förgångna dyker upp, och ofta ställer de till med stora problem.
121. Ofta hittar de inte längre sina hemmavärldar, eller också finner de dem helt förstörda.
122. Då och då framträder också galaxfrämmande varelser av denna art som trängt ända fram till jorden, och som även i fortsättningen kommer att dyka upp gång på gång.
123. Några sådana "tidsresande" har redan i forna tider strandat på jorden och sedan inte kommit härifrån.
124. Ni känner till gamla sällsamma legender och sagor, som handlar om dem.
125. Under tidernas lopp dog dock många av dessa väsen ut eller degenererades eller uppblandades med jordiska livsformer.
126. Inte sällan förekommer det än i dag att sådana "tidfarare" besöker jorden.
127. Och det är många bland dem som aldrig mer återfinner sina hemmavärldar, utan därför helt enkelt slår sig ner var som helst i andra världar.
128. Men ofta förlorar de sig också i den vida rymden och förgås.
129. Inte sällan är de på väg i tusentals år, ja under milliotals år, medan det för dem förlöper bara några minuter eller ett fåtal år.
130. Hastighetens faror är mycket stora, och de börjar redan vid några få kilometer i timmen, om inte de flygande objekten eller fordonen är avskärmade.
131. Redan minimala hastigheter av några få kilometer i timmen påverkar materien till form, struktur och stabilitet om inte skyddande åtgärder föreligger.
132. Vad som naturligt följer är massaökning och materiaupplösning.
133. Det betyder att redan vid låga hastigheter ökas massan hos ett fordon eller ett flygande föremål omärkligt i förhållande till hastigheten, och därmed förorsakas en långsamt förstörande effekt.
134. Som sagt blir detta följden redan vid några få kilometer i timmen, men den obetydliga förändringen kan knappast påvisas med hjälp av er teknik.
135. Med låga hastigheter varar processen längre, och den kan sålunda ta hundratals år i anspråk.
136. Vid mycket höga hastigheter reduceras tiden till årtionden eller till några få år.
137. Också livsformerna själva påverkas av denna process, eftersom även deras massa förändras av hastigheten.
138. Hjärnans funktion skadas då dess massa förändras.
139. Detta får till följd att alla dess funktioner fördröjas, eller de kan t.o.m. helt utebli.
140. Med andra ord innebär detta att helt plötsligt kan tillfälligt utebli såväl tanke som reaktionsförmåga; i deras ställe råder tomhet.
141. Därmed förlorar livsformen kontrollen Över sig själv och sitt fordon.
142. Livsformen har effektivt mist behärskandet av sina egna funktioner.
143. Naturligtvis kan varje livsform i viss grad vänja sig vid dessa faktorer och lära sig behärska dem.
144. Men för varje slag av liv finns någonstans den absoluta gräns, förbi vilken misslyckande är oundvikligt.
145. Enligt jordiska begrepp kan det ofta dröja åratal, innan sådana händelser drabbar en människa.
146. Ung och kraftfull i alla avseenden kan människan stå ut med mycket, men även hennes tid kommer, då hon kommer till korta gentemot naturlagarna - om hon försöker sätta sig över dem.
147. Varje individ skiljer sig från andra, och därmed har hon också egna gränser och begränsningar.
148. Ett står dock fast: om en livsform nu en gång har råkat ut för ett fiasko i detta avseende, så har hon nått gränsen för vad hon tål, och hon får inte längre föra fordon av något som helst slag som kan nå upp till högre hastighet än vad hon själv tål - utom om fordonet i fråga är avskärmat mot den massaökande effekten.
149. Om jordemänniskorna bara ville beakta detta bud och alltså följa det, så skulle de kunna registrera en minskning av nöd och misär och av antalet invalider och döda.
150. Men människan är egensinnigt stoisk - som hon alltid varit och hon vill inte låta sig visas tillrätta.
151. Än i dag håller hon sig själv för att vara skapelsens krona, och hon lever i den vanföreställningen att hon skulle vara den enda mänskliga livsformen i Universum.
152. Men inte desto mindre skall du sprida denna information till alla dem, som redan betvingat sitt storhetsvansinne och som är beredda att följa våra anvisningar.
+ Fantastiskt ! - Jämfört med detta är våra utopiförfattare ingenting annat än beklagansvärda dussinförfattare utan fantasi.
153 Semjase. Misstag dig inte nu, för många bland dem kommer mycket nära fram till möjligheterna och verkligheten.
154. Verkligt goda författare av detta slag blir t.o.m. ofta inspirerade, och genom deras verk blir sedan människorna förberedda på det kommande.
155. Men likaså blir vetenskapsmän på detta sätt visade på bestämda områden och möjligheter, varefter de sedan forskar i bestämda riktningar och når resultat. Och detta säger du så enkelt ?
156 Semjase. Förvisso, för det är nu den givna tiden för denna upplysning, och dessutom gör sig många människor funderingar om detta - även om de bara förmodar sammanhangen.
+ Då är de senaste hundra årens snabba utveckling av teknik m.m. alltså inte enbart ett människans verk ?
157 Semjase. Nej, för även vi och många andra har bidragit till den, fastän denna utveckling beror av tidsåldern.

+ Du menar Vattumannens tidsålder ?
158 Semjase. Ja, om denna era talar jag.
159. Den kommer att föra med sig omvälvande skeenden för jordemänniskan; mycket goda, men tillika mycket svåra.
160. Särskilt olyckligt blir därvid det religiösa inflytandet, ty denna intellektuellt-andliga tidsålder drar med simånga nya och dåliga slag av religion, varigenom människan skall bindas än hårdare fast vid sin villfarelse.
161. Men detta vill vi försöka att förebygga, ty annars sker detsamma som våra förfäder råkade ut för, nämligen att vetenskapsmännen så smånin-om kommer att på samma sätt svinga sig själva upp till vishetskonungar (IHWH, d.v.s. gudar), och utlösa samma katastrofer över väsen och solsystem - utmärkande för våra förfäder och många andra raser.
162. Det är nämligen alltid de, som först kommer underfund med det faktum, att över en livsform och över allting står ensamt Skapelsen, vilken dock i varje avseende förhåller sig fullständigt passiv gentemot varje som helst kreation eller skeende i hela Universum.
163. Själva dess benämning omtalar vad den är: Den är Skapelsen.
164. Ut över sju stortider skapar den liv i otaliga former, ständigt och åter ständigt.
165. Löpande skapar den nya livsformer - oupphörligt.
166. Men är dessa väl skapade, då överlämnas de åt sig själva, med sin utveckling som livsuppgift.
+ Ännu en fråga och den gäller själ och ande, Semjase. Träffar jag rätt med antagandet att de båda är ett och detsamma ?
167 Semjase. Javisst; själ och ande är bara två olika begrepp för en enda faktor, nämligen för anden.
+ Då så, och hur är det då ställt med det mänskliga psyket ?
168 Semjase. Om det vet och förstår du bättre än alla de som ni kallar psykiater.
+ Det där var ju en hel blomsterträdgård.
169 Semjase. Som du emellertid kan glädja dig åt.
+ Tack. - Men nu en fråga till, om livslängden. Du säger att den är genbetingad. Håller det streck till hundra procent ?
170 Semjase. Inte i den utsträckningen, nej. Åtskilliga andra faktorer spelar viktig roll.
171. Viktigast är därvid påverkan utifrån.
+ Det tänkte jag mig också. Kan du berätta mer om detta ?
172 Semjase. Det skulle föra alldeles för långt.
+ Kan så vara, men hur är det med detta hos er ?
173 Semjase. Lagarna gäller lika i hela Universum.
174. Om vi har en högre medellivslängd än jordemänniskan, då är detta betingat av hur vi lever.
175. Men forskning och utveckling spelar därvid en väsentli roll.
+ Det räcker nog, tack. Finns det då några möjligheter att påverka medellivslängden, bedömt efter våra nuvarande förhållanden ?
176 Semjase. Visst finns det, men dessa möjligheter får jag inte nämna.
+ Då lämnar vi detta. - men får du lov att säga något om hur man åtminstone skulle kunna motverka att sjukdomar bryter ut ?
177 Semjase. Tänker du på något särskilt ?
+ Jag tror visserligen inte på sånt, men jag tenkte på s. k. lyckobringare, på amuletter.
178 Semjase. Det är dårskap i varje sammanhang.
+ Hur är det då med metallegeringar o.s.v., och även med kristaller och ädelstenar, som lär skall kunna uppfånga eller absorbera viss strålning ?
179 Semjase. Det äger sin riktighet att en del sådana ting har en viss inverkan.
180. Men de ger bara delvisa resultat och är inte hundraprocentiga; likväl är de principiellt värdefulla och kan lindra mycken nöd och plåga.
+ Kan du ange några ?
181 Semjase. Javisst.
182. Fast jag skulle rekommendera dig att du behåller detta för dig själv.
183. Eftersom du inte har någon regelbunden inkomst av skäl som jag är väl medveten om, så skulle du kunna färdigställa dessa ting och sälja dem som särdeles nyttiggjørande hjälpmedel.
+ Jag är ingen materialist.
184 Semjase. Det har ingenting med det att göra, för leva måste även du.
+ Naturligtvis, men jag måste först fundera på saken.
185 Semjase. Gör det grundligt, för du skulle kunna hjälpa många människor därigenom.
+ Om det ligger till på det sättet...
186 Semjase. Så är det.
+ Då accepterar jag.
187 Semjase. Så lyssna då:................................. ( 12 saker omnämnas här - vilka ändamål de tjänar och hur de görs i ordning. Det rör sig uteslutande om sådant som kan lindra reumatism och många andra sjukdomar. )
+ Tack, Semjase. Men finns det nu också någonting i större omfattning, som ger en kraftigare verkan ?
188 Semjase. Ja - jag kan ge dig en noggrann beskrivning på en maskin, som är mycket effektiv mot allehanda krämpor och sjukdomar.
189. Denna maskin åstadkommer det att hela kroppen piggas upp; den ger full genomblödning och ett återupplevande i samband med tillfrisknande från de mest varierande lidanden.
190. Det är fråga om en..................................... ( Det följer en ytterst noggrann beskrivning över hur man bygger en maskin som har till uppgift att underhålla eller återge hälsan. )
+ Fantastiskt, Semjase. men hur skall jag kunna bygga denna maskin när jag saknar finansiella medel till det
191 Semjase. Du kommer att finna gynnare.
+ Men som jag ser det kommer en sådan maskin att gå löst på så där en 30,000 SFR.
192 Semjase. Trots det kommer du att kunna bygga den, och inte heller skall du behöva bekymra dig om ditt levebröd.
+ När du nu säger det så...... ?
193 Semjase. Så kommer det att bli.
+ Jag låter mig gärna överraskas. - Men nu har jag två frågor till: Hur uppstod det första livet ?
194 Semjase. Det har era vetenskapsmän en omfattande kännedom om.
+ Alltså var där inte bara plötsligt ett levande väsen, utan allt uppstod av en s.k.uratmosfär och de aminosyror som. bildas därur.
195 Semjase. Riktigt.
+ Min sista fråga: Vi har redan talat om (skriften) Talmud Immanuel flera gånger. Under de senaste 2000 åren blev Immanuel själv ständigt framhållen som en religiös huvudfigur. Skall nu detta nyligen inträffade framdragandet av denna dock sedan länge döda människa återigen tjäna det syftet, att man skapar en ny trosinriktning av honom, och gör honom till en idol? Skall 'Talmud Immanuell utnyttjas till detta ?
196 Semjase. Nej. Immanuel själv var bara en människa som alla andra.
197. Det var bara det att han var utrustad med ett mycket stort vetande. Han utgör varken nå-on symbol, idol eller något annat.
198. Väl var han en lärare; en den andliga kunskapens och vishetens profet, men dock intet mer.
199. Livsformer - vilka de än är - bör inte vara föremål för idolisering eller t.o.m. för tillbedjan, som människan har för vana.
200. När vi därför lät hämta 'Talmud Immanuel' ur dess tvåtusenåriga gömsle, så var det endast av det skälet, att tiden för det sanna är inne.
201. Immanuels förmaningar är inte hans egen lära, utan Skapelsens och dess lagars, vilken Immanuel först har måst lära in, förstå och acceptera. Han har därmed endast tillkännagivit vad de naturliga lagarna kräver.
202. Än en gång skall inte det vansinnets misstag begås, att Immanuel åter blir betraktad - och idoldyrkad - som själva personifieringen av den lära han företrädde.
203. Fakta om Talmud bör läras ut och bli kända som sådana, utan att namnet Imanuel framhäves och förhärligas.
204. Av betydelse är endast sanningen och lagarna, men inte den person som bär fram denna lära, lagarna och sanningen.
205. Skulle därför en andra gång en kult uppstå kring Immanuel, så vore målet förfelat.
206. Den människan bör inte längre förhärligas, ty endast och allenast den sanna verkligheten och lagarna är av absolut vikt.
207. Men nu börjar min tid bli knapp för i dag, och jag skulle vilja tala lite mer om mitt uppdrag som jag bad dig om förra gången. ( Betr. I:a delen av uppdraget av d. 25.2.75 )
+ Innan du nu går, Semjase, så hade jag några mycket viktiga frågor till, d.v.s. om tiden räcker för dig och om det inte stör dig att jag återigen frågar om sådant, som du redan ingående har besvarat, så vitt jag kan förstå. Men jag har bekanta och vänner som ständigt ställer samma frågor.
208 Semjase. Fråga då, om det är så viktigt.
+ Tack, Semjase. - Frågorna har alltid samband med att vänner och bekanta Då samma sätt skulle vilja komma i kontakt med dig. At-minstone vore de glada om de finge bara en enda gång få se dig eller ditt strålskepp, eller fotografera eller filma, om än blott på avstånd. Finns det ändå ingen möjlighet att stilla deras begär efter kunskap o.s.v. ?
209 Semjase. Har jag då uttryckt mig oklart ?
210. Flerfaldiga gånger har jag ändå redan sagt att så inte kan ske, närmare bestämt under inga omständigheter.
211. Vi har sökt upp dig allena, och därvid förblir det.
212. Därvidlag kan intet ändras.
213 Jag känner till att några av dina vänner endast av det skelet skulle vilja få kontakt med mig, att de betvilar dina uppgifter och skulla vilja ha bevis.
214. Till och med dina fotografier förkastar de som bevis, eftersom de är för hårt bundna av misstro och felaktiga och orealistiska antaganden.
215. De tror, att de därmed skulle vara realistiskt tänkande människor, men i själva verket är det inte så.
216. Deras realitetsuppfattning är inte grundad på fakta och insikter, utan på en sjælvbedräglig bevisföring.
217. De tror, att endast det skulle vara verkligt som de kan, se med sina egna Ögon, men de tänker inte på, att de kan, bedras av sitt eget seende.
218. Bevis gäller endast som verkliga og de är grundade på vetande och erfarenheter, vilket innebär, att endast ett omfattande andligt-intellektuellt arbete -er möilighet till verklig bevisföring, men aldrig enbart ett skådande.
219. Vi gav dig av dessa grunder flera gånger tillfälle att bildligen bestyrka alla dina angivelser beträffande förekomsten av våra strålskepp.
220. Och trots att du har många goda bilder till förfogande, tror man dig inte.
221. Tvärtom, man fordrar ytterligare bevis av ett sådant slag att vi skulle tvingas bryta våra egna principer och upptaga kontakt också med andra jordemänniskor.
222. Men detta kommer vi inte att göra, och ej heller avviker vi i något annat avseende från vad vi har bestämt.
223. Vi varken vill eller får dock utöva någon press på jordemänniskorna för att söka övertyga dem om sanningen.
224. Vi får bara utföra det som ligger inom området för våra bestämmelser, och dessa säger att vi har utvalt dig, och att du skall sprida sanningen efter eget gottfinnande.
225. Hur du vill gå i land med detta, det Överlåtes till dig själv att avgöra, eftersom du är en fri livsform.
226. Förklara för dina vänner att vi är inte villiga att tillmötesgå deras begäran om kontakt.
227. Det är absolut omöjligt i varje avseende att gå in på det.
228. För övrigt skall du tills vidare inte göra några fler kort av mitt strålskepp, för de som redan finns räcker till fullo.
229. Jag gav dig tillfälle att skaffa fram goda fotografier, vilka dock i stor utsträckning betraktas med misstro.
230. Därför skall det för närvarande vara nog, ty det är varken vår eller din uppgift att häva tvivlares och kritikers andligen utvecklingshämmande göranden och låtanden.
231. Uppgifterna ligger inom helt andra områden, som du känner till.
+ Det där låter inte speciellt vänligt, och det gör mig besviken beträffande det att jag inte får ta några fler fotografier. Under din frånvaro har jag skaffat mig en filmkamera, eftersom jag ville ta en film på dig och ditt strålskepp.
232 Semjase. Din besvikelse gör mig ont, men allt måste bli som jag har bestämt.
233. Men jag vill ändå tillåta dig att använda din filmkamera på så sätt att du filmar mitt strålskepp.
234. På nära håll får du dock inte längre göra det, och mig själv får du inte avbilda på filmen.
235. Men jag kommer att ge dig en kort demonstrationsflygning med mitt strålskepp.
+ Tack. Från nära håll skulle jag ändå inte kunna filma, för då skulle kameran kunna förstöras. Du har i alla fall sagt tidigare, att jag finge fotografera ditt nya skepp på nära håll. Som du vet gjorde jag det också när du flög iväg vid förra kontakten. Men tyvärr lyckades det inte riktigt, för kameran exploderade så att säga i mina händer. Exponeringsmätaren och sökaren blev förstörda och kameran for ur mitt grepp. Jag fick lämna in den på reparation, och det blev dyrbart.
236 Semjase. Är det verkligen på det sättet ?
+ Naturligtvis, skulle jag ljuga för dig kanske ?
237 Semjase. Säkerligen inte, och det var inte menat så heller.
238 Jag är ledsen för det som hände, och jag skall reda upp det hela.