Tjugofjärde kontakten Lördagen 7. Juni 75. kl 9.08

  • (Semjase):  1. Det tycks mig nödvändigt efter vår förra kontaktats blicka mig omkring ifråga om utvecklingen av era ting.
  • 2. Och detta därför, emedan jag kort efter vårt sammanträffande uppfångade några tankar av H.J. Jag fastställde därvidlag att du vid den tiden var med honom, och talat med med honom om olika fakta.
  • 3. Det här var mycket intressant för mig, och därför bemödade jag mig om dessa.
  • 4. Därmed gjorde jag då också den iakttagelsen att H.J. lät sina tankar glida i banor som jag redan en gång har kritiserat, och särskilt därför att dessa är skadliga för vår uppgift.
  • 5. Det handlar därmed om kravet, att mitt strålskepp och jag skulle göras synligt för honom, och andra.
  • 6. Och därför måste jag än en gång uttryckligen förklara att detta inte är möjligt, och jag har vid olika tillfällen uttryckligen betonat detta.
  • 7. Men H.J. kan helt enkelt inte komma över detta, därför att han å ena sidan skulle vilja medverka i en ansvarsfylld position, som jag inte kan tillåta, och å andra sidan så finns åter och åter igen tvivlet hos honom.
  • 8. Den här begäran låter han i överensstämmelse med sin önskan klä i ord, som inte motsvarar fakta.
  • 9. När han då ställer kravet på en kontakt, så beror detta inte på att en sådan kontakt skulle vara ett ytterligare hjälpmedel och bevis för en tredje person osv, och att man kunde åberopa sig på det, även om denna tanke i minimal form spelar med i hans krav.
  • 10. Grundläggande uppträder detta krav därför att det i första hand spelar en roll för honom att så att säga medarbeta i första linjen, och att tvivlet spelar en avgörande roll.
  • 11. Som en sista gång bemödar jag mig nu att förklara, att kontakter av något som helst slag med någon annan person än dig är fullständigt omöjligt, och detta på grund av följande skäl:
  • 1) När vi träder i förbindelse med en jordemänniska, då betingar detta ett studium på alla områden av honom innan vi kan göra detta, och det måste ske under årtionden.
  • 2) Vi kan bara träda i förbindelse med jordemänniskor, när den nödvändiga andliga förutsättningen är given.
  • 3) Vi kan enbart då träda i förbindelse med en jordemänniska, när hon i sin utveckling har avancerat såpass mycket att hon förmår att självständigt utarbeta den grundläggande sanningen ur sanningen, och har insikt i den, utan några som helst yttranden från medmänniskor, eller ur några som helst skrifter.
  • 4) Om vi träder i förbindelse med en jordemänniska utan att dessa krav är uppfyllda, då bildar en sådan kontakt enbart ett tillfälligt företag för ett alldeles bestämt ändamål, och när målet är uppnått så elimineras minnet av detta hos den beträffande människan, såsom skedde i fallet av denna person som hittade Talmud Immanuel. Men några uppgifter däremot som till exempel talande i offentligheten kan man inte pålägga sådana personer, därför att minnet i dem blir fortlöpande eliminerat, och de kan inte bli medvetna om sammanhang eller fakta. Men även sådana jordemänniskor måste utvecklas på speciella kunskapsområden, och till och med rätt långt, såsom skedde med upphittaren av Talmud, som då var mycket språkkunnig, men vi ålade honom tyvärr för mycket.
  • 5) När vi träder i förbindelse med en jordemänniska, då gör vi detta efter bestämda regler av högre slag, och i överensstämmelse med antalet av den därtill-bestämda formen. Och detta på grund av, eller delvis på grund av att för många i första hand medarbetande människor skulle fördärva allting. Jag påminner mig vid utläggelsen av detta av ett talesätt som ni använder mycket ofta, och som för denna sak är mycket träffande: "Ju fler kockar desto sämre soppa". Ett faktum, som också bevisar riktigheten av Skapelsens lagar och bud, och som leder till upprätthållandet av ordningen: Det är bara Skapelsen som ensam är den bestämmande.
  • 6) Vi får inte göra oss synliga för fler jordemänniskor, än vad som motsvarar vårt ansvar. Denna försiktighet motsvarar speciella saker av privata, militära, och myndigheters krav, som har som mål att få grepp om våra strålskepp och andra ting. Kontakter med flera människor skulle därför vara mycket farligt för oss själva. Därför kan vi bara ha kontakt med jordemänniskor som är absolut att lita på, och som är kända för oss i varje hänseende. Och särskilt på vår speciella uppgift med dig och din grupp är detta av vittomfattande betydelse. Vi måste alltså vara helt säkra i avseende på detta, och vi måste se till att kontaktpersonen när det krävs kan eliminera svåra följder, som kan skapas av alla möjliga medel.
  • 7) Att vi väljer bestämda utvalda jordemänniskor och ger oss tillkänna för dessa, och träder i förbindelse med dessa på hemliga vägar och på orter som är svåråtkomliga har också den anledningen att otaliga människor bara är ute efter sensationer, och detta av själviskhet, så att dessa bara på grund av det vill träda i kontakt med oss. Och dessutom finns det otaliga sådana som skulle råka i panik om de fick iakttaga något sådant som sker här, och detta kunde bli mycket farligt. Detta är enbart sju grunder, varför vi inte går med på H.J.krav, och många andra skulle kunna anföras, men det som jag har omnämnt får verkligen räcka. Och detta skall nu verkligen vara sista gången som jag kommer att tala därom. För en jordemänniska som bara äger ett visst mått av logik skulle dessa utlägganden faktiskt vara tillräckliga.
  • 12. Med hänsyn till uppdykandet av det här nya kravet angående en kontakt med mig eller en iakttagelse av mina skepp, vill jag ändå säga följande: Här och var har jag bemödet mig om förklaringar av dessa kontaktönskningar.
  • 13. Jag har avgivit uttryckliga och klart logiska förklaringar att enbart du har utvalts efter årtionden långt arbete, som har föregått det, och att inga som helst ytterligare personer ur din eller andra kretsar skulle komma i syn eller talkontakt, men om er utveckling till nästkommande former framskrider mycket snabbt, så skulle det eventuellt kunna hända, men det är helt uteslutet under detta liv.
  • 14. Men det nya kravet föranlåter mig att återigen sitta till råds med de andra angående mitt anbud, att innan jag reser bort under en längre tid skulle vid en bestämd tidpunkt demonstera möjligheterna av våra energier.
  • 15. Den här nya begäran från din grupp föranlåter mig till tankar, om jag eventuellt återigen skulle ha hemfallit åt ett fel, som jag på inget sätt vill göra.
  • 16. Det är tyvärr ofta mycket svårt att finna sig tillrätta med er jordemänniskor, ty genom okontrollerbarheten av era känslor så leds vi ofta på avvägar, och måste då korrigera detta.
  • 17. Därför måste jag rådgöra med de andra en andra gång om mitt förslag var ett felaktigt beslut, och det skulle innebära att min demonstration då skulle bli negligerad.
  • + Jag är verkligen ledsen att du har blivit uppmärksam på vårt samtal, för jag skulle ha låtit bli att tale om detta nya krav gentemot dig av H.J. För jag befarade det som du just har klarställt.
  • (Semjase):  18. Det visste jag redan och därför har jag tagit upp saken.
  • 19. Men jag har andra saker som jag näste meddela dig: Du har träffat en överenskommelse med H.J.
  • 20. Och i morgon kommer han med en jordekvinna till dig, som när det gäller vissa punkter har framskridet mycket långt i sin utveckling.
  • 21. Efter fastslåendet av denna överenskommelse bemödade jag mig om denna kvinna, och fastställde några saker beträffande hennes förmågor och insikter i sanningen.
  • 22. Resultatet är följande: När det gäller vissa saker så vandrar denna kvinna på sanningens stigar, men dessa är många gånger förknippade med oklarheten och även med irrläror.
  • 23. Därur resulteras speciella ting som är verklighetsfrämmande och irreala.
  • 24. Och särskilt beträffande dessa saker som rör religionen och den därmed förbundna irrläran om gudomligheter och det andliga uppåtstigandet.
  • 25. Det är tillrådligt att du blir uppmärksam på, att denna kvinna när det galler ande, själ och kropp osv, är hemfallen åt irreala antaganden, och hon lever i antagandet av en trehet, ja rentav av en fyrhet.
  • 26. Och det skulle vara mycket bra, om du gjorde henne uppmärksam på detta.
  • 27. Även om hon först inte förmår att inse detta faktum, så kommer ändå en viss substans att bli kvar inom henne.
  • 28. Den sämsta irrläran i henne är den om religionsutläggelsen som jag har märkt, så löper hon baklänges i sitt sanningssökande på ett religiöst sätt.
  • 29. Det vill säga, att hon i enlighet med religionen söker sanningen i det bakåtliggande och det bakåtförbundna och därigenom förmår hon inte att erkänna och få insikt i den effektiva sanningen.
  • 30. Religion är dödlig och andeförslavande och hämmar därför människan att finna den grundande sanningen.
  • 31. Förklara därför för kvinnan att hon inte får tänka religiöst, alltså bakåtsträvande, om hon vill finna sanningen få insikt i sanningen, och utvärdera den.
  • 32. All sanning och allt vetande har förmedlats ända tills nutiden, och har blivit bestående även om den har glömts av jordemänniskan, föraktats av henne, och gått förlorad.
  • 33. Och då sanning, vetande, vishet och kärlek och all kraft av anden osv, är bestående och oföränderlig och inte kan ändras i nutiden, så måste den alltså bli upptagen och förd vidare.
  • 34. Med andra ord betyder detta, att sanning, vetande, vishet och kärlek osv, helt enkelt återigen måste bli sammanfört; det måste återigen samlas in och fogas ihop.
  • 35. På samma sätt som ni i ett för er gammalt språk kallar förbindelsen bakåt i tiden för religion, så måste enligt ert samma gamla språkbruk det som utfaller i framtiden kallas för relegeon.
  • 36. Det betyder alltså, att allt som åter skall bringas samman, således skall förstås som releghös, men aldrig som religiös.
  • 37. Det redan befintliga måste alltså på nytt föras samman, för att kunna verka vägledande i framtiden.
  • 38. Med tillämpning av relegeon måste sedan evolutionens väg beträdas, vilket emellertid har tvåfaldig betydelse.
  • 39. Från er sida känner ni bara till en betydelse, nämligen att evolutionen betyder en utveckling och utvecklande i den meningen att något redan är befintligt, men som fortfarande är fördolt, måste bli klarlagt och utvecklat, vilket alltså andligen betyder, att något från det omedvetna måste uppstiga till det medvetna.
  • 40. Men den andra betydelsen av denna beteckning har gått förlorad för er redan för mycket lång tid sedan, nämligen, att något som fortfarande inte är för handen utforskas, utvecklas och bringas till blom.
  • 41. Och då denna betydelse av evolutionen har gått förlorad för jordemänniskan, så lever hon också i det irreala antagandet, att allt evolutionsmässigt i människan redan är för handen, och enbart måste bli utvecklad.
  • 42. Men den i människan boende anden har bara lagrat alla dessa ting och fakta i sig, som den inom loppet av sin existens i den materiella kroppen och i livet har lärt och samlat på sig.
  • 43. Detta är efter era mått oerhört mycket, men däremot i sanning mycket litet.
  • 44. I otaliga vidare liv måste anden forska vidare söka och finna; han måste alltså vidare samla vetande, insikter och erfarenheter, som då förankras i honom som ett kunnande.
  • 45. Då anden efter det materiella livets död uppehåller sig i området på andra sidan, och där de i detta liv uppnådda resultaten bearbetas och förankras i sig, så ger de det som ni kallar för det omedvetna.
  • 46. När vi åter blir till människoform så förankras detta uppnådda vetande och kunnande i det omedvetna, och måste genom den materiella livsformen genom nya läror och insikter långsamt utvecklas till ett medvetet kunnande.
  • 47. Detta är alltså de faktorer, som du måste förklara för den kvinnan som kommer att besöka dig i morgon, därför att det är värdefullt för henne.
  • 48. Hon är en person som redan har begripit förmågan till utveckling, och denna skall bli befrämjad.
  • 49. Det kommer nog att bli mycket svårt att befria-henne från sina irrläror, men mödan kommer att löna sig om du företar dig detta.
  • + Jag skall akta därpå och tala med henne om det. Men om du inte har någonting mera då skulle jag vilja fråga dig om en sak.
  • (Semjase):  50. Från min sida har jag förklarat allt som är nödvändigt.
  • + Bra.- Det är fråga om att det till exempel i Gloria Lees skrift har omnämnts saturnusväsen. I andra skrifter blir jämte saturnusväsen också nämnt uranusväsen osv. Kan du nu förklara för mig, därför att du känner dessa planeter, om där verkligen finns några som helst livsformer som har sin existens där.
  • (Semjase):  51. Jag känner till alla dessa skrifter, som du har överlämnat till mig för ett studium.
  • 52. Men i dessa böcker, skrifter och verk har jag bara stött på ont nonsens.
  • 53. De däri beskrivna livsformerna osv motsvarar ingen som helst verklighet, och är inte mer än abnorma fantasigestalter.
  • 54. Men å andra sidan finns där verkligen livsformer, men dessa är av fullständigt andra värden, än som människan på jorden föreställer sig dessa.
  • 55. Med absolut klarhet kan man säga att dessa väsenden på de omtalade planeterna ända tills denna stund, då jag avger min förklaring till dig, aldrig har kommit i förbindelse med jordemänniskor.
  • + Men hur ligger det då till med Mars och Venus och andra planeter?
  • (Semjase):  56. Det är samma sak med dem.
  • 57. Men då du talar om Mars, kan jag säga: Att jag varit där under de sista dagarna, och har hittat något vackert.
  • 58. Och jag har tagit med mig det till dig.
  • 59. Här - - det är ett större stycke rubin i blek färgton
  • 60. Jag har bearbetat det mycket lått vid lösgörandet.
  • + Oh - tack, Sermjase, den är verkligen fantastisk vacker.
  • (Semjase):  61. Verkligen, men behåll den för dig själv.
  • 62. Dessutom har jag en annan bit från min hemmavärld, som en vän har tagit med sig åt mig.
  • 63. Det är en bit son motsvarar din väns önskan, och du kan ge den till honom.
  • + Åh, tack än en gång, (Semjase): ,. Han kommer säkert att bli mycket glad. Skulle du för min egen samling kunna ta med en bit malakit och en smaragd.
  • (Semjase):  64. Visst, men en smaragd vill jag inte överlämna i ren form, lika lite som andra ting av ädla värden.
  • 65. Orsaken därtill ligger i er materialistiska världsform.
  • + Jag förstår redan, (Semjase): , men trots allt är jag dig mycket tacksam. Men nu måste jag än en gång säga att jag måste gå, då vägen hem är mycket lång, och kl.12.00 måste jag vara där under alla förhållanden.
  • (Semjase):  66. Om du vill kan jag föra dig nära din bostad?
  • + Och mitt fordon?
  • (Semjase):  67. Jaså, det har jag inte tänkt på, den kan vi inte ta med in i mitt skepp.
  • 68. Med ett större skepp vore det möjligt, men inte med detta skeppet.
  • + Nå, det är bra detta förmodade jag, och därför har jag frågat. Men i början av vår kontakt har du en gång sagt att du skulle ta med mig vid ett lämpligt tillfälle på en flygning. Kommer det fortfarande ifråga, eller har du beslutat något annat?
  • (Semjase):  69. Det kommer snart att vara möjligt.
  • + Bra, då är jag glad över detta och nu ger jag mig iväg.